Min släkt Namn Bildsamling

Therese Lindholm (egentligen Adolfina Theresia)

Therese Lindholm, Toras fars kusin, hon med gäddfärsen som malmösläkten har ätit på annandag jul så länge jag kan minnas. Tora arbetade ett tag med Therese och lärde sig detta recept. Det berättades också att Tora hade tankar på att bli kompanjon med Therese.


Therese är en mytomspunnen släkting bland oss som har rötter i Malmö. Nu ska jag slå hål på myten, till en viss del. Det har alltid sagts att hon var det yngsta barnet av nio och att alla utom hon dog i någon epidemi av något slag mer eller mindre samtidigt. Trots att min mors moster Gunhild berättar om det i sin redogörelse av pappan Lars Lindholms liv så stämmer det inte. Så här var det.


Therese far hette Per Herman Larsson Lindholm och var bror till Lars Lindholms far Johan Lindholm. Han var rättare på en gård under Strömsbros Bomullsspinneri.


Per Herman föddes 27 november 1827 i Ovansjö och var gift (6 november 1859) med Johanna Kristina Holmgren född 16 april 1828 i Gävle.


Deras barn:


1 Karl Herman   f. 27/8 1860 död 22/1 1865 i scharlakansfeber

2 Hilma Kristina   f. 27/8 1860 död 3/2 1865 i scharlakansfeber

3 Axel Gustaf Adolf  f. 10/1 1862 död 17/4 1862 i akut luftrörsinflammation

4 Axel Laurentius Theodor f. 6/10 1863 död 13/1 1865 i scharlakansfeber

5 Adolfina Theresia  f. 7/1 1865 (se nedan)

6 Pehr Herman   f. 15/10 1866 död 3/8 1867 i luftrörskatarr

7 Hilma Christina   f. 15/10 1866 död 15/10 1867  (se nedan)

8 Albertina Concordia  f. 15/6 1868 död 12/2 1869  i laryngit (se nedan)


Alltså var ”Therese” det femte av åtta barn. Tredje barnet dog efter tre månader i livet. I samma månad som Therese föddes dog de andra tre syskonen i samma sjukdom. Härifrån stammar förmodligen myten. Strax efter hennes fyraårsdag dog det sista av hennes återstående syskon.

Mamma Johanna Christina dog 16/10 1873 (45 år 6 mån) i ”gastrisk feber”. Therese var då åtta år gammal. Nu var det bara pappa Per Herman och hon. Han var rättare på en stor bolagsgård, men han gifte inte om sig, så han måste självfallet ha haft hjälp med att sköta hemmet och sin lilla flicka på något sätt.


Therese bodde ”kvar hemma” hos sin far tills han gick bort (78 år) av allmän ålderdomsförsvagning (”Marasmus senilis”) 9/8 1906. Som vuxen skötte hon säkerligen om hemmet och honom. Hon var ogift så vitt jag har kunnat uttyda, och hon flyttade sedan några gånger inom Gävle, och det sista jag kan läsa om henne var när hon flyttade till Staffans församling i Gävle 25/10 1939 då hon var 74 år gammal. Sen ”tar böckerna slut”. Jag vet från andra källor att hon levde 1941 strax innan min morfar Ruben gick bort.


Familjetradition och legender i all ära, men det lönar sig att gå till källorna, kyrkböckerna, för att finna sanningen. Det gör det dock inte lättare att ta in. Familjen hade en djupt tragisk historia. Det krävs inte mycket inlevelse för att förstå hur tragedi efter tragedi måste ha krossat hjärtan.

Ett annat märkligt faktum är att två tvillingpar på den tiden överlevde födseln. En tvillingfödsel var oerhört riskfylld även för modern. Sorgligt nog varade glädjen över barnen inte länge.


Barn nummer 7, Hilma Christina, dog på sin ettårsdag i något slags sjukdom som jag tror har med nacken och ryggraden att göra. Så här ser dödsorsaken ut i kyrkboken på ett latiniserat medicinskt språk.

”Spondylactr…?” (Har googlat mycket.)

Barn nummer 8, Albertina Concordia, dog sju månader gammal av ”Laryngitis membran.”

Laryngit med en inflammation som bildar ett ”falskt” membran som allvarligt komplicerar andningen?



Tillbaka överst på sidan