Min släkt Namn Bildsamling

Frans Magnus Dahlquist 1852-1930

(Min farfars far)  


DOPBOK


Skurup (M) CI:7 (1836-1861) Bild 920 / sid 90 (AID: v111778.b920.s90, NAD: SE/LLA/13349)


http://www.arkivdigital.se/aid/show/v111778.b920.s90


Här ovan ser vi att Frantz Magnus föddes 24 juni 1852 och döptes sex dagar senare. Föräldrar var LandtHandlaren Christian Dahlqvist och Hustru Kjersti Månsdotter på No 12 i Skurup. Modern var 31 år gammal.


Susceptrix (den som håller barnet vid dopet) var modern själv och dess (hennes) fader, arrendatorn Måns Nilsson från Öhrsjö Kaptens (?) Boställe (min bästa tolkning). Testes, (faddrar) och dopvittnen, var Handelsdräng Nils Torkelsson från Hishults församling i Hallands län samt Pigan M..? Andersdotter från No 12 i Skurup, möjligen deras egen piga.


Kjerstis fader kallade sig Måns Hörström. Här står han dock som Nilsson efter sin fader Nils Hörströms förnamn.



HUSFÖRHÖR

Skurup AI:9 (1851-1854) Bild 40 / sid 33

http://www.arkivdigital.se/aid/info/v111756.b40.s33


Här ovan ser vi Frans Magnus i hans första husförhörsbok. För att följa honom innan han flyttar hemifrån, se fadern Christian Olsson Dahlquists dokument.



Malmö Caroli (M) BI:6 (1878-1882) Bild 6 (AID: v103377.b6, NAD: SE/MSA/00553)

http://www.arkivdigital.se/aid/show/v103377.b6


Här flyttar Frans Magnus in till 7 Östra Förstaden, Caroli församling i Malmö 8 januari 1878.


Kvarteret nr 7 hette Gotthard, nere till höger på kartan ovan från 1908.

Han tituleras Smedgesäll och han fick arbete på Kockums Mekaniska Verkstad i hamnen.


Efter bara några månader har han flyttat till kvarteret Lars, som ligger några hundra meter in mot centrum, och han har dessutom träffat sin blivande hustru. De gifter sig i hennes församling, S:t Petri, torsdagen 15 augusti 1878. Dessa kvarter utgjorde ett område med många arbetarbostäder.


BRÖLLOP


Malmö Sankt Petri (M) EI:6 (1861-1880) Bild 337 / sid 657 (AID: v104084.b337.s657, NAD: SE/MSA/00619)

http://www.arkivdigital.se/aid/show/v104084.b337.s657

BRÖLLOP


Malmö Sankt Petri (M) EI:6 (1861-1880) Bild 337 / sid 657 (AID: v104084.b337.s657, NAD: SE/MSA/00619)

http://www.arkivdigital.se/aid/show/v104084.b337.s657

Smedgesällen från Karoli församling Frans Magnus Dahlqvist född 1852, gifter sig med Lärarinnan från kvarteret Spinneriet Anna Haraldsson född 1850. Han var 26 år gammal och hon 28.

Med hänvisning till Annas dokument, lägger jag märke till att hon här tituleras ”Lärarinna”, något förvånande. Hon hade arbetat i 11 år på småbarnsskolan i kvarteret Spinneriet, först som något slags assistent. Möjligtvis arbetade hon till sig en kvalifikation eller så överdrev hon sina arbetsuppgifter för att det skulle se bättre ut. Men med ledning av allt jag känner till om hennes karaktär håller jag det föga troligt att hon skulle ha farit med osanning. Hellre fria än fälla!


Här finner vi henne med Frans:


Malmö Caroli (M) AI:92 (1878-1886) Bild 278 / sid 312 (AID: v103128.b278.s312, NAD: SE/MSA/00553)

http://www.arkivdigital.se/aid/show/v103128.b278.s312

Överstrykningarna av deras namn anger att de flyttade inom tidsramen för denna volym, vilket kan ses ute i högerkanten:


De flyttar samma år till kvarteret Bävern inom samma församling. Kvarteret gränsar till Drottninggatan och cykelleden längs Kaptensgatan, och där ståtar år 2020 bland annat Scandic Hotel Malmö City.

Frans och Anna hyrde förmodligen ett rum, och kanske ett kök. Hon hade ju lämnat småbarnsskolan bakom sig som gift kvinna, så de var beroende av Frans inkomst.


Hur som helst, här kommer den förstfödda:


Malmö Caroli (M) CI:14 (1878-1880) Bild 296 / sid 292 (AID: v103424.b296.s292, NAD: SE/MSA/00553)

http://www.arkivdigital.se/aid/show/v103424.b296.s292


Lilla Anna föddes nio månader efter bröllopet, nämligen 20 maj 1879.

Den 1 november samma år flyttar familjen till Kockums arbetarbostäder på Kärleksgatan.


Malmö Caroli (M) BI:6 (1878-1882) Bild 120 (AID: v103377.b120, NAD: SE/MSA/00553)

http://www.arkivdigital.se/aid/show/v103377.b120

Nu står Frans som smedgesäll igen och han flyttar till S:t Petri församling. Ovanför ordet ”Smedges.” står det ”Hustru och 1 dotter”, vilket återkommer i högerkanten i tvåan för kvinnkön. Ettan är Frans, mannen.


Här är en karta över vad som idag är Davidshallsområdet. Där hade Kockums både mekaniska verkstäder och personalbostäder. B och C visar på bostäderna. Familjen Dahlqvist bodde i C på södra sidan.

Men byggnaderna är sedan länge rivna och nu ser det ut så här. C-huset låg halvvägs ner i bilden till vänster ungefär där byggnaderna möts.

Tillbaka överst på sidan

Anna Charlotta får en lillebror 11 mars 1881.


Malmö Sankt Petri (M) CI:10 (1879-1887) Bild 109 / sid 100 (AID: v104056.b109.s100, NAD: SE/MSA/00619)

http://www.arkivdigital.se/aid/show/v104056.b109.s100

Notera att Bror Harald döps först efter fjorton dagar. Dessutom är fortfarande Frans smedgesäll på Kockums efter drygt tre års anställning. Namnet Björn står för kvarteret, vilket det fortfarande heter med tillägget ”-en”, alltså Björnen.


Dopvittnen var…


… Waktkonstapel C. Granqvists Hustru, Ynglingar. Vilka ”ynglingar” var det? Fru Granqvists? Har jag aldrig sett förut. 18/4 står för dagen då modern Anna kyrkotogs, en gammal och underlig sedvänja då modern ansågs ”ren” nog att återupptas av församlingen efter förlossningen.



Nedan ser vi att familjen har flyttat igen, denna gång till ett kvarter i nordvästra delen av gamla innerstan, Vesterport, som avgränsas av Slottsgatan, Västergatan, Långgårdsgatan och Repslagargatan.


HUSFÖRHÖR


Malmö Sankt Petri (M) AId:36 (1881-1885) Bild 71 / sid 66 (AID: v103905.b71.s66, NAD: SE/MSA/00619)

http://www.arkivdigital.se/aid/show/v103905.b71.s66


Så här ser det ut idag. Vi står på Slottsgatan och kan se ner genom Repslagargatan.

Men de överstrukna namnen visar att de flyttar efter ett år till kvarteret Carolus i S:t Petri församling. Anna var havande med det tredje barnet, så det hade kanske blivit lite väl trångbott. Jag kan bara spekulera.


Malmö Caroli (M) AI:79 (1878-1885) Bild 353 / sid 348 (AID: v103119.b353.s348, NAD: SE/MSA/00553)

http://www.arkivdigital.se/aid/show/v103119.b353.s348


Som vi se har tredje barnet fötts, min farfar Henrik.


Henrik - född 9 jan och döpt 21 jan 1883. Föräldrar: Smedgesäll Frans Magnus Dahlqvist och Hustrun Anna Haraldsson. Gifta 4 år. 3:e barnet. Bostad: kvarter Carolus XIV. (Där Caroli City numera ligger.) Husförhörslängd: sid 348. Fadern 30 år, modern 32 år gammal. Dopvittnen var Waktmästare Peter Swensson och hans hustru Anna Christensson från S:t Petri Församling. Susceptrix var Nils Olsson, kvarter Stettin 1. Kyrkotagning skedde 22 feb.


I en intervju med min kusin Mats i början på sjuttiotalet berättade Henrik att adressen var Humlegatan. ”Det var en förfärlig gata. Den var illa känd, för där var bara lösa fruntimmer. De hade måst hyra en liten lägenhet där till ett rimligt pris.”


När minstingen Henrik bara var några månader gammal dog först systern Anna i bronchitis.

Hon var bara 3 år.


Sedan dog nummer två.

Han dog av difteri och nervförlamning, två år gammal. (Difteri orsakas av en bakterie som utsöndrar ett gift. Giftet kan skada många av kroppens organ, till exempel hjärtat och njurarna. Sjukdomen smittar enbart mellan människor, genom kontakt med saliv.)


Det är inte svårt att föreställa sig Anna och Magnus sorg och förtvivlan. Nu hade de bara en son, men han skulle klara sig bra. Han somnade stilla in i lunginflammation 93 år gammal 1976.


Med bara ett överlevande barn flyttar Frans och Anna igen, nu denna gång till kvarteret Stettin som ligger mellan Stora Kvarngatan och Lilla Kvarngatan, öster om Stora Trädgårdsgatan. (Sydöstra hörnet av innerstaden)


De står först på en sida i husförhörsboken. Sedan flyttar de inom boken, vilket är svårt att uttyda orsaken till.


HUSFÖRHÖR


Malmö Caroli (M) AI:89 (1878-1885) Bild 63 / sid 56 (AID: v103188.b63.s56, NAD: SE/MSA/00553)

http://www.arkivdigital.se/aid/show/v103188.b63.s56

Men ovan ser vi att Henrik får en syster 1884, Ebba Charlotta. Henne minns jag väl från släktträffar i yngre dagar; jular, nyår och födelsedagar. Även hon blev småskolelärarinna. Hon dog 91 år gammal. En lustig liten anmärkning: Ebba undervisade min mor i småskolan och hon gav dessutom Amor en hjälpande hand då hon bjöd hem både sin gamla elev, min mor, och sin brorson, min far, på eftermiddagskaffe. Mina föräldrar hade dessförinnan sprungit på varandra på Malmö Rådhus i jakt på en inställd konsert, vilket slutade med att min far erbjöd min mor att promenera med henne hem till Regementsgatan. Jag tror bestämt att de fattade tycke för varandra den kvällen.


Dessutom verkar det som att familjen har en femtonårig piga, Maria Jakobsdotter, som flyttat till dem från Vanstad endast en vecka innan Ebbas födelse. Efter bara ett år flyttar hon dock till Danmark. Det var väldigt vanligt att ungt folk flyttade dit för att arbeta i jordbruket till exempel.


Men tillbaks till Ebba …


Malmö Caroli (M) CI:16 (1883-1885) Bild 329 / sid 324 (AID: v103427.b329.s324, NAD: SE/MSA/00553)

http://www.arkivdigital.se/aid/show/v103427.b329.s324


Föräldrarna har nu varit gifta i 6 år och är 32 respektive 34 år gamla. Ebba är fjärde barnet. Dopvittnen var mor Annas yngste bror, Johan Haraldsson, hennes tre år yngre syster, småskolelärarinnan Johanna Haraldsson, som båda bodde i kvarteret Möllebacken och dessutom hustru Hanna Jeppsson från Vallkärra (numera del av Lunds kommun).



Tre år senare välkomnades Harald till världen.


Malmö Caroli (M) CI:17 (1886-1889) Bild 109 / sid 116 (AID: v103428.b109.s116, NAD: SE/MSA/00553)

http://www.arkivdigital.se/aid/show/v103428.b109.s116


Harald föddes 18 mars 1887. Numera anges inte vem som bar fram barnet utan endast vilka som var dopvittnen. Bland dem finner vi Annas fem år äldre syster Kerstin Haraldsson i Lund, som även hon var småskolelärarinna. Dessutom fyra för mig okända personer.


Nedan finner vi hela familjen. Frans Magnus står fortfarande som ”Smedgesäll”, man han har de facto redan påbörjat sin tioåriga karriär inom emigrantverksamheten, dvs. han sålde resor till folk som ville utvandra. Först var han biträde i fyra år åt ett ombud med kontor i Malmö, sedan arbetade han självständigt som ombud i de resterande sex åren. Han reste med häst och vagn ut på landsbygden, till byar och gårdar och raggade kunder. Frågade folk som han stötte på om de ”kände någon som funderade på att åka till Amerika, för då skulle de resa med hans linje”! Min farfar Henrik berättade att hans fader Frans hade lätt för att prata med folk, var utåtriktad och säkerligen charmig, tror jag. Mer om Frans och familjens arbetsliv i slutet av detta dokument. I ett separat dokument finns namn (eller länkar) på alla utvandrare han var med om att skicka över Atlanten med många intressanta uppgifter.


Malmö Caroli (M) AI:133 (1885-1897) Bild 70 / sid 65 (AID: v103164.b70.s65, NAD: SE/MSA/00553)

http://www.arkivdigital.se/aid/show/v103164.b70.s65


På samma uppslag ser vi att Frans, Anna och barnen flyttar, denna gång till kvarteret Rostock XXI, som ligger strax norr om kvarteret Stettin. Det skedde är 1887, förmodligen på hösten, vilket var vanligast.


Lägg också märke till anteckningen om ”Betyg till Danmark på hans begäran 24/2 86”. Jag förmodar att det kan ha att göra med Maria Jakobsdotter som flyttat dit.


Och nu blir det tillökning i familjen igen.


DOPBOK


Malmö Caroli (M) CI:17 (1886-1889) Bild 274 / sid 288 (AID: v103428.b274.s288, NAD: SE/MSA/00553)

http://www.arkivdigital.se/aid/show/v103428.b274.s288

Trettioåtta år gammal får Anna sitt sjätte barn, Gertrud, 12 februari 1889. Hela fem dopvittnen står angivna. Johanna och Johan som vid Haralds dop, dessutom mor Annas sex år yngre syster Bengta (kallades för Betty) och två för mig okända personer.


Betty var lärare i Tottarp till sin pensionering 1921 då hon fick en väggklocka med silverplakett från församlingen. Denna väggklocka finns i min ägo (2020) och fungerar fortfarande utmärkt. Jag har bara fått den rengjord en gång under de minst 40 åren jag har haft den.


Gertrud blev även hon lärare, gifte sig så småningom med en 20 år yngre lärare, Erik Eneryd, vars efternamn hon tog. Han hette tidigare Persson, men tog namnet Eneryd efter orten Eneryda i södra Småland, strax norr om Osby där han var född.


Gertrud var väldigt närsynt och flera av hennes mycket tjocka pincené-glasögon har jag bland ”släktklenoderna”. När hennes syn nästan hade försvunnit helt skänkte hon mig sin svart-vita tv, eftersom hon ”ju inte hade mycket nytta av den längre”. Hon blev 92 år.


Harald blev traditionsenligt lärare han också, i tyska.


HUSFÖRHÖR


Malmö Caroli (M) CI:18 (1890-1894) Bild 60 / sid 56 (AID: v103429.b60.s56, NAD: SE/MSA/00553)

http://www.arkivdigital.se/aid/show/v103429.b60.s56

11 oktober 1890 föds det yngsta barnet, en flicka, som får namnen Anna Haraldina. Nu har mor Anna hunnit bli hela 40 år. Slående är också att Frans kallar sig ”Agent”. Det är en sanning med mycken modifikation. Han var ju biträde åt ett ombud som arbetade under agenten som satt i Göteborg eller Stockholm. Han blev ombud i februari först nästa år, 1891, men aldrig agent.


Bland vittnena återfinner vi ”moster” Johanna igen. Hon stod familjen mycket nära, hade själv inga barn och spelade så småningom en mycket stor roll i min farfar Henriks liv. Han bodde hos henne, bara några kvarter ifrån familjehemmet, och de båda promenerade till familjen de flesta dagar för att äta middag. Johannas föräldrar, som hade bott hos henne på gamla dagar, gick bort och lämnade ett stort tomrum efter sig. Johanna kände sig ensam och undrade då om Henrik kunde få komma och bo hos henne. På så vis avhjälpte hon dessutom trångboddheten en del. Han var då tio år och var under Johannas vingar i nästan 25 år tills han gifte sig. Hon skämde helt enkelt bort honom.


När mina farföräldrar var nygifta skrev min farmor Elma ett brev från ett hyrt sommarställe till sin svärmor där hon skämtsamt kallade honom ”den bortskämde Henriken”. Men berömde honom samtidigt för att hjälpa till med diverse sysslor som att ”hugga bränne, gå efter vann, vispa sockerkaka och mala kaffe om det behövdes.”



HUSFÖRHÖR


Malmö Caroli (M) AI:120 (1888-1892) Bild 280 / sid 273 (AID: v103151.b280.s273, NAD: SE/MSA/00553)

http://www.arkivdigital.se/aid/show/v103151.b280.s273

Ovan har vi nu hela familjen med Frans som både smedgesäll och emigrantagent. Till yrket var han smed, men han arbetade med att hjälpa folk till Amerika.


Överstrykningarna anger att de flyttade igen. Denna gång några kvarter västerut till Hjorten.

Hjorten låg på den södra sidan av Jerusalemsgatan, en mycket illa beryktad gata. Mitt emot låg kvarteret Jerusalem där Malmös fattigaste bodde. Så familjen ”flyttade ner sig” socialt. Kanske de behövde mer utrymme och endast hade råd med en sämre adress?

Jerusalemsgatan hade i långa tider ett mycket dåligt rykte på grund av prostitution. Till och med när jag var tonåring på 60-talet kände jag till detta rykte. De bodde dock på den ”bättre” sidan av gatan. Flytten skedde 1891.


Jerusalemsgatan existerar inte längre. Stadsplanerarna lät den försvinna under ett nytt stort kvarter där numera Caroli City ligger.



Malmö Caroli (M) AI:126 (1884-1899) Bild 117 / sid 114 (AID: v103157.b117.s114, NAD: SE/MSA/00553)

http://www.arkivdigital.se/aid/show/v103157.b117.s114

Nästa bok ovan har inga nyheter förutom att Henrik blir konfirmerad i Vanstad någon gång innan 1899. Han bodde hemma endast officiellt, i praktiken hos sin moster Johanna under de sista åren av denna bok. Varför han konfirmerades ända borta i Vanstad vet jag inte. Det ligger mellan Sjöbo och Tomelilla ungefär. Hade familjen någon anknytning där? Var kanske Johan Haraldsson, Annas yngste bror, präst där?

Malmö Caroli (M) AII:25 (1899-1906) Bild 1280 / sid 118 (AID: v103218.b1280.s118, NAD: SE/MSA/00553)

http://www.arkivdigital.se/aid/show/v103218.b1280.s118

Ovan kan man se att Henric flyttar till kvarteret Erik Menved 1902, där han nu kom att bo officiellt hos sin moster Johanna som flyttade samtidigt. (Mer om det i Henriks dokument.)


Harald konfirmeras i Vanstad liksom storebror, Ebba och Gertrud däremot i Lunds stadsförsamling. Dessutom är nu Ebba utexaminerad småskolelärarinna.

I november 1905 flyttar resten av familjen till St Pauli församling.


7 november närmare bestämt skrivs de in i Paulis böcker. Här har vi dem.


Malmö Sankt Pauli (M) AIIa:281 (1898-1909) Bild 220 / sid 18 (AID: v264951.b220.s18, NAD: SE/MSA/00618)

http://www.arkivdigital.se/aid/show/v264951.b220.s18

Vi kan se att Fil. Stud. Henric anslöt två månader senare (åtminstone officiellt). Harald tar steget från studerande till student. Bokstäverna ute i högerkanten anger deras respektive kunskap i Kristendom. Alla utom pappa Frans hade högsta betyg. Inte så underligt att alla barnen utbildade sig till lärare, det klassiska steget uppåt för många arbetarbarn på den här tiden. Men ett ”b” i betyg var sannerligen inte dåligt det heller.


Nu kommer nästa bok.


Malmö Sankt Pauli (M) AIIa:282 (1909-1922) Bild 120 / sid 7 (AID: v264952.b120.s7, NAD: SE/MSA/00618)

http://www.arkivdigital.se/aid/show/v264952.b120.s7

Ebba flyttar till Johannes församling 2 november 1918. Och här kommer något tidigare okänt; Ebba har ett fosterbarn sedan ett år, Anna Karla Kristiansson 16 år, som flyttar med Ebba, men som sedan flyttar tillbaka i oktober året därpå. Väl tillbaka kallas hon fosterdotter och yrket anges som hembiträde.


Dessutom finner vi att Ebba återvänder till föräldrahemmet 12 oktober 1921 efter att tydligen ha bott (och arbetat antar jag) i Västra Skrävlinge, som numera ligger i Malmös sydöstra utkanter.


På rad 8 ovan står det något som skrivits vid två tillfällen och av olika personer. Den understa raden utläser jag som ”okänd moders barn. utackorderad av barnavårdsnämnden”. Ovanför detta börjar det ”Fostermodern och flickan själv…”, vilket verkar vara ett tillägg något senare.


Vem flickan Anna var hembiträde åt vet jag inte. På landsbygden hade hon förmodligen kallats piga. Min bästa gissning är att hon togs om hand av hela familjen och arbetade för dem i hemmet, vilket gav henne en bättre ställning socialt kanske.


Harald har blivit klar med sin universitetsexamen och är nu filosofie kandidat. Vidare kan vi se att han är frikallad från militärtjänst. Jag vet från ett brev som Henric skrev till brodern Harald, eller Halle som han kallar honom, att han gick på lärarseminariet i Karlstad 1908. Vilket år i utbildningen det var har jag ingen kännedom om. Jag tror bestämt att han läste tyska i Lund först. Han flyttade dock till Burlöv på hösten 1914 precis som Henric gjort redan 1910. Se vidare de två brödernas egna dokument.


22 december 1920 gifter sig Anna Haraldina och flyttar till Västra Skrävlinge en månad senare.


Småskolelärarinnan Gertrud bor fortfarande hemma hos föräldrarna.


Malmö Sankt Pauli (M) AIIa:283 (1922-1934) Bild 80 / sid 4 (AID: v264953.b80.s4, NAD: SE/MSA/00618)

http://www.arkivdigital.se/aid/show/v264953.b80.s4

När denna bok påbörjades var Frans yrke Handlande. När han gick i pension lades det till ett ”f.d.”. Döttrarna Gertrud och Ebba bodde fortfarande här.


Högersidan avslöjar att fosterdottern Anna flyttar till Caroli församling i november 1922.

När Frans var ung hemma i Skurup ville han syssla med finsnickeri och hade tänkt sig det som yrke så småningom, men fader Christian satte honom i smedlära. Han tyckte väl att det var ett mer rejält yrke. Frans var inte direkt storväxt och stark, men på den tiden gjorde man som far i huset bestämde.


Som vi sett ovan flyttade Frans in till Malmös östra förstad och började arbeta som smed på Kockums i hamnen. Där byggde de fartyg och lokomotiv bland annat. Men arbetsplatsolyckor var vanliga på den tiden och Frans råkade ut för en förödande yrkesskada, förlusten av synen på ena ögat. När det skedde vet jag inte säkert. Min farfar berättar att fadern fick en metallflisa i ögat och förlorade både synen och sin anställning. Läkarna satte in ett porslinsöga. Uppenbarligen dög inte en enögd arbetare i Kockums smedja så han blev helt sonika avskedad. Detta skedde långt innan skadeersättning och sjukpension existerade.


Men Frans var en företagsam man, eller entreprenör som vi säger nuförtiden. Han skaffade sig en dragkärra och ställde sig utanför kontorsbyggnader, förmodligen på Norra Vallgatan, och började sälja saft och vatten. Farfar berättade att han hade lätt att bli bekant med folk och han var glad och vänlig. Han råkade stå utanför ett emigrantkontor.


En dag öppnade chefen på emigrantkontoret fönstret och sa till honom att ”Inte ska du stå och sälja vatten här, utan du ska in på mitt kontor.” Han hade blivit headhuntad! Han arbetade delvis inne på själva kontoret men var mest ute och skaffade kunder.


Med häst och vagn gav han sig ut på landsbygden och småbyarna där. Farfar berättade att han sa till folk han stötte på, ”Känner ni någon som ska resa till Amerika?” Ja, så fick han reda på någon, letade upp gården och sa till dom ”Ska ni resa till Amerika så ska ni ta min linje.”


När det var dags för avresa följde Frans med dem på båten till Köpenhamn och avlämnade dem där vid emigrantlinjens kontor. En del fartyg gick direkt, men den vanligaste rutten gick med tåg och båt via Esbjerg, Hull och Liverpool. Liverpool var Europas stora port mot väst och under en tid den största i världen.


Frans fick provision och när emigrantströmmen började sina på allvar gick det inte att försörja familjen längre på det. Den sista emigranten han skickade iväg var en ensam mansperson på självaste julafton 1896. (Se vidare dokumentet ”Utvandringslistor”. Jag har hittat alla hans listor från Poliskammaren i Malmö.) Det fanns många konkurrerande linjer som hjälptes åt att fylla emigrantfartygen.


Efter tio år i emigrantbranschen stod han arbetslös igen. Han tog då alla jobb som erbjöds. Han var väl då en sann diversearbetare. Bland annat berättade min farfar att Frans ett tag arbetade med att bygga en spårvägslinje mellan hamnen och Värnhemstorget. Men tiderna var svåra och det blev hustru Anna som hade fått höra att man kunde köpa en strumpstickningsmaskin på avbetalning och lämna de färdiga strumporna till en affär på Djäknegatan som sedan sålde dem till kunderna. Provisionen var nog väldigt mager och den stickmaskinen gick för jämnan. Mor Anna stickade mest, döttrarna hjälpte till mycket och när Frans inte hade något arbete kunde han sitta uppe på nätterna och sticka han också. På något sätt gick det ihop, de kunde försörja sig på denna maskin.


Frans sista anställning fick han genom en bekant som hjälpte honom till en agentur för en filfabrik i Osby. Så till slut blev han agent i alla fall, med eget litet kontor från vilket han bland annat sålde filar till Ryssland. Detta var sannolikt före den ryska revolutionen. Han står ju som handlanden i sista församlingsboken. Tänka sig, sälja filar till tsarens Ryssland!


Frans och Anna var ett strävsamt par som lyckades väl trots allt. Barnen fick en god uppfostran och utbildning. Själv är jag fjärde generationen lärare. Tänk så många barn vi har hjälpt vidare i livet.

Ebba var då 38 år gammal. Historien med en fosterdotter har aldrig nämnts i släktsammanhang, inte i min generation så vitt jag minns.


6 juli 1928 dör mor Anna 78 år gammal i lunginflammation.


Två år senare går också far Frans bort, 11 augusti 1930, som patient på Allmänna Sjukhuset. I dödsboken nämns flera åkommor; han hade en förstorad prostata, trombos (blodpropp) någonstans, men dog säkerligen av lungembolin. Lite svårtytt. Men han dog väl omhändertagen på ett sjukhus och säkerligen med någon eller några av barnen hos sig.



Frans och Annas arbetsliv

Ett foto från 1907, vilket syns i nedre vänstra hörnet. Det är taget av den välkände malmöfotografen Otto Ohm, som för övrigt var god vän med familjen. Stående från vänster är förmodligen moster Johanna som Henrik bodde hos under uppväxten. Till höger om henne står definitivt Gertrud (18 år) med sina omisskännliga glasögon. Storebror Henrik saknas på bilden men de andra syskonen är med största sannolikhet med i bilden. Till höger om Gertrud står då Anna (17 år) och längst till höger Ebba (23 år). Sittande från vänster är förmodligen en annan av mostrarna, kanske moster ”Tin”, sen definitivt mor Anna (57 år) och Harald (20 år).


Familjen med vänner vid någon högtid. Längst bak står mor och far, Anna och Frans, och Harald. Henrik sitter vid pianot (eller tramporgel?) med Gertrud bakom sig. Spelevinken bakom pianot är fotografen Otto Ohm, som älskade att komma med på bilder själv. Sen är jag lite osäker. Möjligtvis är det Anna som sitter längst fram i mitten. De övriga är vänner. Årtal? Kanske 1914-1915.

Detta kort föreställer Frans på gamla dar med två av sina döttrar, Anna och Ebba. Mitten på tjugotalet?

Anna och Frans på ålderns höst