Min släkt Namn Bildsamling
Tillbaka överst på sidan

Nils Blad 1788-1852 (min farfars morfars far)




FÖDELSE


Veberöd (M) CI:1 (1770-1799) Bild 880 / sid 82 (AID: v105599a.b880.s82, NAD: SE/LLA/13444)

http://www.arkivdigital.se/aid/show/v105599a.b880.s82

Något svårläst men det står ungefär så här: … föddes 1 maj (1788) avskedade ryttaren Tufve Alströms son Nils i Veberöd moder Elsa Bengtsdotter …


Efter födelsedokumentet blev det svårt att hitta mer information i Veberöd.



HUSFÖRHÖR


Tack vare nedärvd information hittade jag honom i Stora Råby.


Stora Råby (M) AI:2 (1800-1810) Bild 157 (AID: v105439.b157, NAD: SE/LLA/13374)

http://www.arkivdigital.se/aid/show/v105439.b157

När jag till slut fann Nils Blad i ovanstående bok var jag mycket nöjd. Han bodde på Stora Råby 3, Huset, och var karabinjär. Boken hade skador på många sidor så mina förhoppningar var inte särskilt stora. Den verkade ha skadats av eld och möjligtvis även vatten. Kanske ett stearinljus och sedan vatten för att släcka elden? Man kan se mer av detta i Harald Anderssons dokument. Vem var han då?


Vi kan se ovan att Nils namn har skrivits in mellan rader med andra namn, vilket anger att han flyttade in efter att boken påbörjats.


Efter att ha synat sidan många gånger och läst namnen ovanför insåg jag snart att Gertrud, som står ovanför, är hans blivande hustru! Och ovanför henne finner vi Nils blivande svärföräldrar. Svärmors namn är aningen ovanligt och det var hennes namn jag till slut kände igen, Kjersti Staffensdotter. Sen föll allting på plats.


Gertrud är äldre än Nils, men skillnaden är egentligen närmre sju än sex eftersom jag vet att Gertrud föddes 16 juli 1781.


Nedan kan vi se att de skötte sina religiösa åtaganden. Den breda högerspalten visar på begångna nattvarder. Men jag har inte ännu lyckats tyda vad som står angående januari 1810. Det kanske visar sig.

Längre bak i boken hittar vi förteckningen över nattvardsdagarna för 1809.

Spalten med 100-numren känner vi igen från högerspalten i det övre klippet. Det mest intressanta i min mening är spalten med antal besökare, allt mellan 78 och 119. Gertrud deltog i alla nattvarder och Nils förmodligen från när han hade flyttat in.


Men nu har jag lyckats tyda det där med 1810. Liten korrigering - det står att han flyttade in från Hellestad (Torna Hällestad idag) i januari 1810. Eftersom kyrkoåret börjar med Första Söndagen i Advent är det bara den första nattvarden i ovanstående lista som infaller under kalenderåret 1809, resten hör till 1810. Hur kan Nils annars delta i alla nattvarder från och med fastlagssöndagen?


Det är inte svårt att föreställa sig hur Nils och Gertrud hade många möjligheter att lära känna varandra, fatta tycke för varandra och till slut gifta sig. Förutom det vardagliga livet spatserades det till kyrkan många gånger, inte bara till nattvarder. Men det gick inte till riktigt så, för när jag sökte genom den samtida kyrkoboken som innehåller dop, bröllop och begravningar, blev jag förvånad. Det visar sig att det unga paret måste ha känt varandra långt innan Nils flyttade in.


VIGSEL


Stora Råby (M) CI:3 (1801-1852) Bild 130 / sid 19 (AID: v105457a.b130.s19, NAD: SE/LLA/13374)

http://www.arkivdigital.se/aid/show/v105457a.b130.s19

FÖDSEL


Stora Råby (M) CI:3 (1801-1852) Bild 580 / sid 109 (AID: v105457a.b580.s109, NAD: SE/LLA/13374)

http://www.arkivdigital.se/aid/show/v105457a.b580.s109

Nu klarnar bilden betydligt. Nils flyttade in någon gång i januari 1810, han och Gertrud gifte sig 11 februari och sonen Tufve föddes 12 november samma år. Dopet skedde 14 november och modern var 28 år gammal. Lägg därtill att det måste ha lyst tre söndagar i rad före bröllopet. Marginalerna är något täta, om man säger så! Räkna själv.


Självfallet hade de träffats innan. Det är inte särskilt långt mellan Hällestad och Stora Råby. Dock är det något förbryllande att jag inte kan finna honom i någon bok från Hällestad. Det kräver mer efterforskning. Jag får låta tomrummet mellan uppväxten i Veberöd och flytten till Stora Råby vara så länge.


HUSFÖRHÖR


Stora Råby (M) AI:3 (1810-1819) Bild 5 (AID: v105440.b5, NAD: SE/LLA/13374)

http://www.arkivdigital.se/aid/show/v105440.b5

I husförhörsboken ovan ser vi nu att lille Tufve har tillkommit.


Stora Råby (M) AI:3 (1810-1819) Bild 27 (AID: v105440.b27, NAD: SE/LLA/13374)

http://www.arkivdigital.se/aid/show/v105440.b27

Året därpå, 1811, ser vi att Tufve nu fyllt ett år. Jag kan inte riktigt tyda sista radens första ord, men därefter står det ”1811 av Svalin”, som var komministern som döpte Tufve.


Stora Råby (M) AI:3 (1810-1819) Bild 42 (AID: v105440.b42, NAD: SE/LLA/13374)

http://www.arkivdigital.se/aid/show/v105440.b42

Boken ovan från 1812 kanske är skriven lite tidigare på året eftersom Tufve fortfarande är ett år. Märkligt nog står det inget om Gertruds födelsedatum. Men stämmer ganska väl med tidigare osäkerheter, även bland ärvda dokument.


Stora Råby (M) AI:3 (1810-1819) Bild 81 (AID: v105440.b81, NAD: SE/LLA/13374)

http://www.arkivdigital.se/aid/show/v105440.b81

1813 ser vi att gamle Harald har gått bort och en ny liten pojke har tillkommit.

Stora Råby (M) CI:3 (1801-1852) Bild 640 / sid 121 (AID: v105457a.b640.s121, NAD: SE/LLA/13374)

http://www.arkivdigital.se/aid/show/v105457a.b640.s121

13 december 1812 föds Anders och döps samma dag. Nöddop av komminister Norlin. Gertrud är nu 31 år gammal.



Stora Råby (M) CI:3 (1801-1852) Bild 1430 / sid 277 (AID: v105457a.b1430.s277, NAD: SE/LLA/13374)

http://www.arkivdigital.se/aid/show/v105457a.b1430.s277

Ovan dör Husmannen Harald Andersson (64) 26 maj 1813 av ålderdomskrämpor. Begravningen skedde 7 juni.

Lille Anders som nöddöptes i december 1812 levde ytterligare två år.



Stora Råby (M) CI:3 (1801-1852) Bild 1430 / sid 277 (AID: v105457a.b1430.s277, NAD: SE/LLA/13374)

http://www.arkivdigital.se/aid/show/v105457a.b1430.s277

24 juli 1814 avled Anders och begrovs 31 juli. Hans liv blev kort, 2 ½ år. Dödsorsaken anges som ”slag”. Det lär betyda hjärnblödning eller hjärt- och lungsjukdom. Men eftersom han nöddöptes stod allt inte rätt till. Det var självfallet tragiskt för föräldrarna.


Som så ofta i dessa tider får nästa barn i familjen ta över ett namn från ett avlidet syskon. Tio månader efter Anders död föder Gertrud nästa Anders.


FÖDELSE


Stora Råby (M) CI:3 (1801-1852) Bild 720 / sid 137 (AID: v105457a.b720.s137, NAD: SE/LLA/13374)

http://www.arkivdigital.se/aid/show/v105457a.b720.s137

Komminister Norlin döper Anders 30 maj 1815. Gertrud var 34 år vid födseln tre dagar tidigare, 27 maj.



HUSFÖRHÖR


Stora Råby (M) AI:3 (1810-1819) Bild 121 (AID: v105440.b121, NAD: SE/LLA/13374)

http://www.arkivdigital.se/aid/show/v105440.b121

Ovan har vi familjen med de två pojkarna och svärmodern Kjerstina, som är 76 år vid det här laget. Året är 1815 och uppe till höger kan vi se att familjen flyttar till Lilla Bjellerup No 13 år 1816. I ärvda dokument påstås det att svärmor Kjerstina stannar i Stora Råby och dör där 1820, men det kan jag inte se i Stora Råbys kyrkböcker. Får väl se om jag hittar dem alla i Lilla Bjellerup senare.


HUSFÖRHÖR


Bjällerup (M) AI:3 (1813-1820) Bild 99 / sid 21 (AID: v108458.b99.s21, NAD: SE/LLA/13026)

http://www.arkivdigital.se/aid/show/v108458.b99.s21

Här ovan har vi dem alla i Lilla Bjellerup No 13. Vi kan även se att de kom från Stora Råby No 3 år 1816. Och svärmor flyttade mycket riktigt med.



Bjällerup (M) AI:3 (1813-1820) Bild 147 / sid 19 (AID: v108458.b147.s19, NAD: SE/LLA/13026)

http://www.arkivdigital.se/aid/show/v108458.b147.s19

Ovan har vi nu också Harald (som är min farfars morfar). Komminister Norlin döpte honom. Se nedan.



FÖDELSE


Bjällerup (M) CI:2 (1790-1859) Bild 27 / sid 45 (AID: v108474.b27.s45, NAD: SE/LLA/13026)

http://www.arkivdigital.se/aid/show/v108474.b27.s45

Harald föddes 23 januari 1818 och döptes två dagar senare. Moder Gertrud var 37 år gammal.



Nästa stora händelse var att gamla Kjerstina dog 17 maj 1820 av ålderdomssvaghet vid 80 års ålder.



DÖD


Bjällerup (M) CI:3 (1798-1860) Bild 1530 / sid 395 (AID: v108475a.b1530.s395, NAD: SE/LLA/13026)

http://www.arkivdigital.se/aid/show/v108475a.b1530.s395


Kjerstina dog 17 maj 1820.

Som jag skrev tidigare i något dokument så är det bäst att gå till källorna själv och leta reda på korrekta fakta. Inte nog med att Kjerstina flyttade med dotterns familj utan hon dog också på Lilla Bjellerup 13, inte Stora Råby No 3 som en tidigare släktforskare för länge sedan påstod. Men som sagt, det är oerhört mycket enklare i moderna tider med miljontals avfotograferade kyrkböcker som man kan nå via internet. Det är dock fortfarande svårläst och svårtytt ibland! Se nästa husförhörsbok nedan.



HUSFÖRHÖR


Bjällerup (M) AI:3 (1813-1820) Bild 175 / sid 22 (AID: v108458.b175.s22, NAD: SE/LLA/13026)

http://www.arkivdigital.se/aid/show/v108458.b175.s22

Längst ut till höger bland anmärkningarna hittar jag två intressanta uppgifter angående Kjerstina.

”Kyrkoboken förstörd enligt verificerad attest.” Detta är första gången jag har lyckats utläsa denna anteckning, vilken syftar på Hardeberga församling där hon föddes. Den har gäckat mig i mina efterforskningar i många böcker. Tidigare släktforskare har också gått bet på att hitta Kjerstinas födelse, så vi vet inget om hennes föräldrar. Tvärstopp i det ledet. Dessutom ser vi att det står ”Sängliggande”, vilket inte kommer som en överraskning, gumman var trots allt 80 år gammal.


Men tyvärr var inte hon den enda som gick bort. Två rader längre ner på samma sida i kyrkboken som mormor Kjerstina hittar vi Anders, 5 år.

Anders har här getts det sedvanliga efternamnet, Nilsson, men det står vems son han är. Han avlider 1 juni 1820. Dödsorsaken anges som diarré. Sex veckor efter den gamlas begravning förlorar de ännu en son vid namn Anders. Det måste ha varit ett hårt slag.


Ett drygt år senare blir däremot glädjen stor igen.


FÖDELSE

Bjällerup (M) CI:3 (1798-1860) Bild 930 / sid 191 (AID: v108475a.b930.s191, NAD: SE/LLA/13026)

http://www.arkivdigital.se/aid/show/v108475a.b930.s191

20 juli 1821, fyra dagar efter sin fyrtioårsdag, föder Gertrud ännu en pojke, som givetvis får namnet Anders. Händelsen noteras även i husförhörsboken som sig bör.


Värt att notera är att hustrun till en rusthållare bar fram barnet till dopet. Denne rusthållare var kanske den som ansvarade för dragonen Nils. Får se om jag kan bekräfta det längre fram när jag kommer in på generalmönsterrullorna.

HUSFÖRHÖR


Bjällerup (M) AI:5 (1820-1829) Bild 49 / sid 21 (AID: v108460.b49.s21, NAD: SE/LLA/13026)

http://www.arkivdigital.se/aid/show/v108460.b49.s21

Sedan är det inga förändringar förrän 1824.



FÖDELSE


Bjällerup (M) CI:3 (1798-1860) Bild 990 / sid 203 (AID: v108475a.b990.s203, NAD: SE/LLA/13026)

http://www.arkivdigital.se/aid/show/v108475a.b990.s203

26 juli 1824 kommer Lars till världen. Gertrud är nu 43 år gammal. Dessutom står Nils som dragon, inte karabinjär. Detta beror på att regementet år 1822 bytte namn från Kungliga Skånska Karabinjärregementet till Kungliga Skånska Dragonregementet.



Karbiner var från början ett kortare luntlåsgevär eller flintlåsgevär, framtaget för kavalleriet då dessa hade svårt att hantera de långa musköterna på hästryggen.


Dragonen är en ridande soldat. Han är kavallerist. Namnet dragon kommer från det franska ordet för drake. De karbiner – ett gevär med kort pipa – som fransmännen ursprungligen använde hade nämligen kolven snidad som ett drakhuvud. Vapenslaget introducerades i slutet av 1500-talet i Frankrike. (Österåkers Hembygds- och fornminnesförening)


Ett rusthåll var i indelningsverket en gård som indelats till kavalleriet. Enkelt uttryckt omvandlades gårdarnas skattskyldighet till beriden militärtjänst. Ägaren av en sådan gård kallades rusthållare. Medan kronan ansvarade för vapen (musköter, värjor, pistoler, pikar etc) fick rusthållaren stå för häst, ryttare och övrig utrustning. Indelningsverkets rusthåll var ofta före detta säterier. (Wikipedia)



HUSFÖRHÖR


Bjällerup (M) AI:5 (1820-1829) Bild 128 / sid 20 (AID: v108460.b128.s20, NAD: SE/LLA/13026)

http://www.arkivdigital.se/aid/show/v108460.b128.s20

Vi ser i husförhörsboken att sonen Lars har tillkommit, men att Tufve saknas, vilket får sin förklaring på nästa sida ett år senare (se nedan). Dock tror jag att den som skrev in familjen ovan skrev in föräldrarna längst ner på en sida, och på följande sida högst upp tappade bort Tufve när han vänt blad. För här finns han.


Bjällerup (M) AI:5 (1820-1829) Bild 155 / sid 29 (AID: v108460.b155.s29, NAD: SE/LLA/13026)

http://www.arkivdigital.se/aid/show/v108460.b155.s29

Äldsta sonen Tufve tycks ha flyttat till Stora Bjellerup No 13 år 1826, vilket är året då han fyllde 16 år.



Bjällerup (M) AI:5 (1820-1829) Bild 147 / sid 21 (AID: v108460.b147.s21, NAD: SE/LLA/13026)

http://www.arkivdigital.se/aid/show/v108460.b147.s21

Ovan får vi det bekräftat. Han bör ha flyttat strax innan sin sextonårsdag, men kallades trots det ”gosse”. Han ansågs för ung för att kallas ”dräng”, även om han säkert skulle arbeta på gården. Läs gärna mer om Tufves vidare öden och äventyr i hans dokument.


Här kommer sista sidan i denna volym för Lilla Bjellerup No 13. Året är 1829.


Bjällerup (M) AI:5 (1820-1829) Bild 211 / sid 23 (AID: v108460.b211.s23, NAD: SE/LLA/13026)

http://www.arkivdigital.se/aid/show/v108460.b211.s23

Här dyker helt plötsligt Tufve upp igen! Dessutom kommer han flyttandes från Malmö 1829. Så efter flytten från föräldrahemmet 1826 till Stora Bjellerup No 13 har han uppenbarligen bott i Malmö. Men det blir ett kort besök hos föräldrarna för i oktober samma år flyttar han till Malmö igen. Han har blivit husar vid Kronprinsens Husarregemente i Malmö. Mer om det i hans dokument.


Samma år, 1829, flyttar elvaårige Harald till Stora Råby No 21 för att gå i skola.



Bjällerup (M) AI:6 (1829-1834) Bild 77 / sid 73 (AID: v108461.b77.s73, NAD: SE/LLA/13026)

http://www.arkivdigital.se/aid/show/v108461.b77.s73

Harald har återkommit 1831 (13 år gammal) från Råby där han gått i skola. Av ovanstående tror jag mig kunna utläsa att Tufve återvände till föräldrahemmet för att flytta till Malmö 1830. Han står som husar vid Kronprinsens regemente, vilket gör mig lite fundersam angående hans ”fasta” adress. Det klarnar förmodligen när jag studerar rullorna för regementet i Tufves dokument.


Stora Råby (M) AI:6 (1829-1834) Bild 56 (AID: v105443.b56, NAD: SE/LLA/13374)

Harald gick två år i skolan, mellan 1829 och 1831.



Nästa bok:


Bjällerup (M) AI:7 (1834-1839) Bild 102 / sid 96 (AID: v108462.b102.s96, NAD: SE/LLA/13026)

http://www.arkivdigital.se/aid/show/v108462.b102.s96

Överst på sidan ser vi att någon gång under den här bokens gång gick fader Nils i pension (afskedad). Tjänstetiden var normalt 25 år.


Sönerna Anders och Lars har liksom Harald tidigare flyttat till Stora Råby No 21 för att gå i skola.


Längst ut till höger finner vi mer information:

Översta raden gäller Nils som är gratialist, dvs. får soldatpension, gratial. Därefter något om att 4 barn vaccinerats, fjärde och sista gången 1828. (Kan inte säkert uttyda det första förkortade ordet.)


Men Harald då? Jo, längre ner på sidan:

Harald var nu skomakare. Eftersom hans namn inte står överstruket med familjen ovanför måste jag dra slutsatsen att han utövade skomakeri redan som sextonåring när boken började 1834. Vems tjänstegosse Lars Pehrson är kan jag bara gissa. Han är tre och ett halvt år yngre än Harald. Hjälpte han Harald eller familjen? Det låter vi vara osagt.


Nu när Harald har blivit sin egen lämnar vi honom här. Föräldrarna och Harald bor dock på samma ställe, Lilla Bjellerup No 13.



Bjällerup (M) AI:8 (1839-1845) Bild 104 / sid 101 (AID: v108463.b104.s101, NAD: SE/LLA/13026)

http://www.arkivdigital.se/aid/show/v108463.b104.s101

Överst på sidan står Nils Blad med hustru Gertrud Haraldsdotter, men nu följda av en ny dragon, Nils Carlsson Blad från Veberöd. Vem är han? Han tycks dock flytta redan 1842 till någonstans i Halland? Det är osäkert men spelar mindre roll. Jag får se när jag tar mig an de militära rullorna.



Här följer Nils militära bana.



GENERALMÖNSTERRULLA


Generalmönsterrullor - Skånska dragonregementet (L, M) 965 (1807-1811) Bild 6170 (AID: v437213a.b6170, NAD: SE/KrA/0023)

http://www.arkivdigital.se/aid/show/v437213a.b6170

Ovanstående bild är från 1811. När Nils flyttade in hos sin blivande hustru och hennes föräldrar i Stora Råby i januari 1809 var han färsk i sadeln. Han hade nyligen tagit över efter en trotjänare med 38 tjänsteår, Eric Westerdahl, vid Skånska Karabinjärregementet, Sallerups kompani. (Att rullan så här tidigt har namnet Skånska dragonregementet är ett modernt påfund från Arkiv Digital tror jag.)


72 var soldatnumret. Han var 22 år, hade 2 2/6 tjänsteår och var 5 fot 8 tum (172,7cm) lång. Detta bör ha skrivits in före 1 maj, alltså strax innan hans 23-årsdag. Den tidigare rullan var från 1808.



I nästa rulla från 1812 får vi mer information.


Generalmönsterrullor - Skånska dragonregementet (L, M) 966 (1812) Bild 3340 (AID: v437214.b3340, NAD: SE/KrA/0023)

http://www.arkivdigital.se/aid/show/v437214.b3340

Rusthållaren hette Assar Kjerstersson (?!) och Nils var nu 23 år. Den bredare kolumnen handlar om tjänstehästen, ett tioårigt svart sto.


Det dröjde tre år till nästa generalmönstring, vilket kanske berodde på följande:


(Ur Wikipedia)

År 1805 ändrades namnet till Skånska karabinjärregementet och under detta namn deltog regementet 1813–1814 i slutskedet av Napoleonkrigen. Regementet bytte 1822 återigen namn, till Skånska dragonregementet. Detta namn kom det att behålla till avvecklingen 1927. (Wikipedia)


Med stor sannolikhet deltog Nils i striderna mot norrmännen 1814.



Generalmönsterrullor - Skånska dragonregementet (L, M) 967 (1815) Bild 2470 (AID: v437215a.b2470, NAD: SE/KrA/0023)

http://www.arkivdigital.se/aid/show/v437215a.b2470

Tre år senare har han samma häst.


Som vi har sett ovan i husförhör flyttade Nils från Stora Råby till Lilla Bjellerup 1816, vilket speglas i nedanstående rulla från 1817.


Generalmönsterrullor - Skånska dragonregementet (L, M) 968 (1817) Bild 2610 (AID: v437216.b2610, NAD: SE/KrA/0023)

http://www.arkivdigital.se/aid/show/v437216.b2610

Som vi ser hör Nils nu till ett nytt rusthåll och har ett nytt soldatnummer, transporterad från No 72. Han rider en åttaårig valack.


Generalmönsterrullor - Skånska dragonregementet (L, M) 969 (1818) Bild 2830 (AID: v437217.b2830, NAD: SE/KrA/0023)

http://www.arkivdigital.se/aid/show/v437217.b2830

I 1818 års rulla ovan intet nytt.



Generalmönsterrullor - Skånska dragonregementet (L, M) 970 (1820) Bild 3500 / sid 338 (AID: v437218.b3500.s338, NAD: SE/KrA/0023)

http://www.arkivdigital.se/aid/show/v437218.b3500.s338

Enda nyheten ovan från 1820 är att vi nu har rusthållarens namn, Jeppa Hansson, inte som jag trodde tidigare. Men Nils hade nog högklackat på sig när han mättes detta år. Det verkar annars som att han har vuxit två tum!


Generalmönsterrullor - Skånska dragonregementet (L, M) 971 (1823) Bild 507 (AID: v437219a.b507, NAD: SE/KrA/0023)

http://www.arkivdigital.se/aid/show/v437219a.b507

Ovanstående rulla visade sig vara organiserad på ett annorlunda sätt. Det fanns en mängd information om materiel och kostnader men också detta. Jeppa Hansson står som huvudsaklig rusthållare med en bonde till från Lilla Bjellerup, men dessutom en grupp bönder från Stora Bjellerup som finansierade Nils. Att notera, avgiften är betald. Jo, och så är Nils nere på vanlig höjd igen.


Generalmönsterrullor - Skånska dragonregementet (L, M) 972 (1826) Bild 4270 (AID: v437220.b4270, NAD: SE/KrA/0023)

http://www.arkivdigital.se/aid/show/v437220.b4270

1826 bjuder inte på några nyheter.


Generalmönsterrullor - Skånska dragonregementet (L, M) 973 (1829) Bild 3450 (AID: v437221.b3450, NAD: SE/KrA/0023)

http://www.arkivdigital.se/aid/show/v437221.b3450

År 1829 betalade inte bondegruppen från Stora Bjellerup, så Jeppa Hansson och Isak Nilsson fick bära bördan själva. Nils var nu 41 år gammal och hade tjänstgjort i 20 år. Men han hade ju på sig de höga klackarna igen!



Generalmönsterrullor - Skånska dragonregementet (L, M) 974 (1832) Bild 3360 (AID: v437222a.b3360, NAD: SE/KrA/0023)

http://www.arkivdigital.se/aid/show/v437222a.b3360

1832 är det fler bönder igen som betalar. Nils nu uppe i 23 tjänsteår. (Nu ger jag upp om Nils längd, med eller utan klackar!)


Nils militära karriär slutade två år efter ovanstående rulla. Så han tjänstgjorde alltså i 25 år, mestadels i fred. Det var bara ett kort krigsbesök till Norge under befäl av Kronprins Bernadotte, sedermera den förste regenten i dagens kungahus.


Nils fick många år som pensionerad kavallerist, men nu var hans dagar räknade.


HUSFÖRHÖR - DÖD

Bjällerup (M) AI:9 (1846-1852) Bild 105 / sid 101 (AID: v108464.b105.s101, NAD: SE/LLA/13026)

http://www.arkivdigital.se/aid/show/v108464.b105.s101

Bjällerup (M) CI:3 (1798-1860) Bild 40 / sid 1 (AID: v108475a.b40.s1, NAD: SE/LLA/13026)

http://www.arkivdigital.se/aid/show/v108475a.b40.s1

Bjällerup (M) CI:3 (1798-1860) Bild 1620 / sid 413 (AID: v108475a.b1620.s413, NAD: SE/LLA/13026)

http://www.arkivdigital.se/aid/show/v108475a.b1620.s413

I dödboken finner vi att Nils dog 29 mars 1852 och begrovs 9 april. Han blev nästan 64 år. Dödsorsaken har jag inte riktigt lyckats tyda ännu. Min bästa gissning är att det står ”bröstsjukdom”, väldigt slarvigt skrivet. De allra flesta på det uppslaget dog i bröstsjukdom, fast tydligare skrivet. Det var i så fall förmodligen lunginflammation eller bronkit.


Inom parentes, prästen måste ha haft artistisk talang. Vilken fantastisk bild!


Bjällerup (M) AI:10 (1852-1857) Bild 158 / sid 154 (AID: v108465.b158.s154, NAD: SE/LLA/13026)

http://www.arkivdigital.se/aid/show/v108465.b158.s154

Bjällerup (M) CI:3 (1798-1860) Bild 1630 / sid 415 (AID: v108475a.b1630.s415, NAD: SE/LLA/13026)

http://www.arkivdigital.se/aid/show/v108475a.b1630.s415

19 maj 1855 avled ”Avskedade Dragonen Blads Enka Gertrud Haraldsdotter” av ”Ålderdom 73 ¾ år.” Hon begrovs nio dagar senare.


Bilden ovan illustrerar även hur förhållande kunde vara på den tiden, inom två dagar dör ett litet barn i en barnsjukdom och en åldring vars livslåga har nått sitt naturliga slut.


Liten fotnot – Om det inte hade varit för att Nils Blad slog sig ner i Bjellerup hade jag och ett trettiotal andra kunnat heta Veberöd! Det var nämligen min farfar och hans bror som letade i släkthistorien efter ett lämpligt nytt efternamn. De var båda trötta på att lärare och andra ofta sa fel på deras namn, Dahlquist. Stavningen kunde ju varieras och dessutom blev ändelsen ibland -gren, -stam, -ström …. i all oändlighet. Så de fick skriva till Kunglig Maj:t 1916 om tillstånd att byta till Bjellerup efter byn där deras mor (Nils barnbarn) föddes och växte upp.

Så här såg kanske Nils ut.