Frans Henrik Dahlquist 1883 – 1976 (min farfar)
DOPBOK
Malmö Caroli CI:16 (1883-1885) Bild 8 / sid 4 (AID: v103427.b8.s4, NAD: SE/MSA/00553)
http://www.arkivdigital.se/aid/show/v103427.b8.s4
FRANS HENRIK BJELLERUP (DAHLQUIST)
Henrik - född 9 jan och döpt 21 jan 1883. Föräldrar: Smedgesäll Frans Magnus Dahlqvist och Hustrun Anna Haraldsson. Gifta 4 år. 3:e barnet. Bostad: kv(arter) Carolus XIV. (Där Caroli City numera ligger.) Husförhörsl: sid 348. Fadern 30 år, modern 32 år gammal. Dopvittnen var Waktmästare Peter Swensson och hans hustru Anna Christensson från St Petri F(örsamling). Susc(eptrix) (som bar fram barnet) var Nils Olsson, kv(arter) Stettin 1. Kyrkotagning (när modern välkomnades tillbaka till församlingen) skedde 22 feb.
HUSFÖRHÖR
Malmö Caroli AI:79 (1878-1885) Bild 353 / sid 348 (AID: v103119.b353.s348, NAD: SE/MSA/00553)
http://www.arkivdigital.se/aid/show/v103119.b353.s348
Familjen:
Smedges. Frans Magnus Dahlqvist, f. 24 jun -52 i Skurup, gift 15 aug -78 med ...
H(ustrun) Anna Haraldsson, f. 1 apr -50 i Bjellerup,
d.(ottern) Anna Charlotta, f. 20 maj -79 i Malmö, död 21 apr -83,
s.(on) Bror Harald, f. 11 mar -81 i Malmö, död 4 jun -83,
Dessa fyra var alla vaccinerade mot koppor och hade flyttat in från St Petri förs. 25 okt -82. Kan inte hitta denna flytt vare sig från St Petri eller till Caroli i Flyttlängderna?! Mycket märkligt!
Frans Henrik, f. 9 jan -83 i Caroli, döpt 21 jan -83,
(Nedanstående syns ej på bilden ovan.)
Frans Magnus hade bevistat förhör och tagit nattvarden 11 aug (-83) och förstår ”b”.
Anna hade bevistat förhör och tagit nattvarden 11 mar och 11 aug (-83) och förstår ”b”. Familjen flyttade 1883 (förmodligen efter att de två äldsta dött) till kvarteret ”Stettin III - p.67”. (se nedan)
Kvarteret ligger i det sydöstra hörnet av innerstaden invid kanalen.
HUSFÖRHÖR
Malmö Caroli AI:89 (1878-1885) Bild 74 / sid 67 (AID: v103188.b74.s67, NAD: SE/MSA/00553)
Henrik nu enda barnet. Flyttat från St Petri 25 okt -82 och från Carolus XIV till Stettin III (båda i Caroli). Både Frans och Anna förstår ”b” i husförhöret och Nattvard 27 april -84. Alla tre flyttar 1884 till Stettin p. 56.
(Se vidare i fadern Frans Magnus dokument för tiden fram till Henriks konfirmation.)
När Henrik är 13 eller 14 konfirmeras han i Wanstad! Och han förstår ”a”! Klyftig pojke!
Malmö Caroli AI:126 (1884-1899) Bild 117 / sid 114 (AID: v103157.b117.s114, NAD: SE/MSA/00553)
Det är lite svårtytt, för i årskolumnen står det både 96 och 97 (967). Datum är 15 augusti. Undertill i samma ruta står det dock något svårtytt, men kanske inte så väsentligt. Men Vanstad! Det var väldigt långt dit på den tiden. Henrik har ju själv berättat i kusin Mats intervju att han aldrig träffade sina farföräldrar eftersom de inte hade transport (häst och vagn), eller var det kanske så att det hade skurit sig mellan far och son. Handlaren i Skurup, Frans Magnus far, tvingade ju sonen att bli smed mot hans egen vilja. Tänkbart.
Efter lite extra efterforskningar tror jag mig ha funnit en trolig teori. Kyrkoherden som ombesörjde konfirmationen i Vanstad hette Jöns Olsson Engfeldt. Han flyttade i maj 1894 till Vanstad, från Caroli församling i Malmö. Jag har en stark känsla av att Johanna Haraldsson kände Engfeldt mycket väl genom alla sina besök i kyrkan och, när tiden för konfirmation närmade sig, propsade på att Henrik måste få åka till Vanstad för att konfirmeras av en sådan förstklassig Guds man. Moster Johanna var ju den som i princip uppfostrade Henrik och därmed hade mycket att säga till om.
Annars är det inga överraskande uppgifter i denna husförhörslängd. Frans Magnus står som både ”Smedges.” och ”Agent”. Men Frans Magnus var aldrig ”agent”. Han var först biträde till ett ombud för en emigrantorganisation, och sedan ombud. Agenten var högste chefen som satt i Göteborg eller Stockholm. Men det må vara honom förlåtet; han tyckte väl att det såg bättre ut med ”agent”. Jag har nämligen hittat alla hans utvandrarlistor i Malmö Poliskammares arkiv. (Se Frans Magnus egna dokument.)
Anna har fortfarande ”a” och har bevistat nattvard 6 ggr på nio år.
Denna längd sträcker sig ända till och med 1899. Då tror jag att Henrik redan bodde hos Johanna (från tioårsåldern), och var 16 år. Så husförhörslängden är den ”officiella” versionen. Han har ju berättat hur han och Johanna regelbundet gick till familjen för att äta middag.
FÖRSAMLINGSBOK
Malmö Caroli AII:25 (1899-1906) Bild 1280 / sid 118 (AID: v103218.b1280.s118, NAD: SE/MSA/00553)
Vänster sida ovan och höger sida nedan
Familjen bor fortfarande i kvarteret Hjorten. Både Ebba och Gertrud har konfirmerats i Lunds Stadsförsamling och Harald i Vanstad precis som Henrik tidigare. Ebba har dessutom avlagt småskollärarinneexamen. Frans ”förstår” ”b” men mor Anna och de fyra äldsta barnen får alla ett ”a”. Frans, Anna, Ebba, Harald och Gertrud flyttar till St Pauli 2 november 1905, yngsta dottern Anna (15 år) flyttar först den 6 nov. Henrik har redan flyttat (1902) till kvarteret Erik Menved där han bor ihop, nu officiellt, med sin moster Johanna. Där ligger idag ett parkeringshus med bensinstation på bottenvåningen.
Malmö Caroli AII:14 (1897-1904) Bild 820 / sid 114 (AID: v103207.b820.s114, NAD: SE/MSA/00553)
Vänster sida ovan och höger sida nedan
Henric(!) står som ”Filosofie studerande”. Han har dessutom frikallats från värnplikten 1904.
Malmö Caroli AII:46 (1904-1909) Bild 1070 / sid 100 (AID: v103239.b1070.s100, NAD: SE/MSA/00553)
Ovan kan vi se att Henric tycks flytta till St Pauli 6 nov 1906. (Ett år efter att familjen flyttat dit.) Då har han (förmodligen) bott hos Johanna ca fyra år sen studenten 1902 på Högre Allmänna Läroverket - Latinskolan. Johanna tycks dessutom flytta till en lärarbostad i samma kvarter (Fliten), som själva skolan, Östra Skolan. Numera heter den Österportskolan. Jag har dessutom hittat en tidigare manlig lärare på Fliten III som dog i TBC 1882, vilket antyder att det måste ha funnits åtminstone tre lärarbostäder inne på själva skolområdet.
Malmö Caroli BII:5 (1905-1907) Bild 730 / sid 138 (AID: v103399.b730.s138, NAD: SE/MSA/00553)
http://www.arkivdigital.se/aid/show/v103399.b730.s138
Jodå, här flyttar han ut till St Pauli. Fast han står som ”Frans”.
Nu bär det av till St Pauli församling ...
Malmö Sankt Pauli AIIa:281 (1898-1909) Bild 220 / sid 18 (AID: v264951.b220.s18, NAD: SE/MSA/00618)
http://www.arkivdigital.se/aid/show/v264951.b220.s18
Här hittar vi familjen med Henric längst ner i skaran eftersom han kom inflyttandes ett år efter de andra. De bor på Kungsgatan 4 (/ Majorsgatan 13) i kvarteret Clara och huset ägs av förre lantbrukaren J.F. Lindhe.
Dock tror jag det är felskrivet i nedanstående Församlingsbok vad beträffar Henrics inflyttningsdatum. Carolis utflyttningsdatum verkar mer troligt, 6 november 1906. Notera att 25-åriga Ebba fortfarande bor hemma trots att hon är Småskollärarinna, och Harald har under dessa år gått från Studerande till Student. Henric är fortsatt Fil. Stud. Dessutom står Frans återigen som Smed.
Vänster sida ovan och höger sida nedan
Alla utom pappa Frans får ”a” i förståelse.
Trots ovanstående tror jag mig dock veta att min farfar Henric i praktiken fortfarande bodde hos sin moster Johanna. Ingen står som utflyttad vid bokens slut 30 april 1909.
Malmö Sankt Pauli (M) AIIa:282 (1909-1922) Bild 120 / sid 7
http://www.arkivdigital.se/aid/show/v264952.b120.s7
Vänster sida ovan och höger sida nedan
Harald har blivit klar med sin universitetsexamen och är nu filosofie kandidat. Vidare kan vi se att han är frikallad från militärtjänst. Jag vet från ett brev som Henric skrev till brodern Harald, eller Halle som han kallar honom, att han gick på lärarseminariet i Karlstad 1908. Vilket år i utbildningen det var har jag ingen kännedom om. Jag tror bestämt att han läste tyska i Lund först. Han flyttade dock till Burlöv på hösten 1914 precis som Henric gjort redan 1910. Se vidare även i Haralds dokument.
Vad beträffar Henrics tid i Lund, studerade han sådant som intresserade honom, inte något som ledde raka spåret till ett yrke. Bland axplocken kan jag nämna fornfransk grammatik och kompositionslära (alt. harmonilära). Han var väldigt beläst i största allmänhet och dessutom mycket musikkunnig. Någon gång under studierna blev han tipsad om att studera till folkskollärare. Det slutade med att han fick en tjänst vid Arlövs Högre Folkskola innan han hade fått ut sin examen. Han gjorde en demonstrationslektion på ämnet Trojanska Kriget, och imponerade så med sin pedagogik att han erbjöds anställning, vilken han förmodligen påbörjade 1910. Se nedan.
Burlöv (M) AIIa:6 (1909-1914) Bild 870 / sid 377
Vänster sida ovan och höger sida nedan
Som vi vet har Henrik flyttat från Pauli i Malmö i oktober 1910 och får sällskap av sin moster Johanna två år senare. De delar en lägenhet i området Tågarp i Burlöv. Bokstaven ”a” till vänster i bilden här ovan indikerar att de båda hade goda kristendomskunskaper. ”n” står för begången nattvard. 1153 och 1162 avslöjar att de flyttade till olika adresser 1914, men att döma av numreringen var de i princip grannar. Förklaringen kommer nedan.
Burlöv (M) AIIa:8 (1909-1914) Bild 2630 / sid 1153
1914 delar bröderna Henrik och Harald bostad. Henrik är numera skolföreståndare, vilket det hette innan det kom att kallas rektor. Harald är Filosofie Kandidat och arbetar på Henriks skola som lärare i tyska.
Det var vid den här tiden som de två bröderna tog ett stort beslut. De ”skrev till kungen” och bad att få byta efternamn. I många år hade de fått stå ut med att folk inte kunde komma ihåg deras efternamn. De fick heta allt mellan Dahlgren, Dahlfors, Dahlstedt och så vidare.
Burlöv AIIa:11 (1915-1926) Bild 2610 / sid 257 (AID: v256655.b2610.s257, NAD: SE/LLA/13050)
Vänster sida ovan och höger sida nedan
De hade länge sökt efter ett lämpligt efternamn, och vad kunde vara bättre än namnet på den lilla byn på Lundaslätten där deras mor var född. Så den fjärde augusti 1916 fick de tillstånd att kalla sig Bjellerup.
Uppe till höger ser vi att Henrik flyttar till II 36 1918. Anledningen följer nedan.
Vigsel
Burlöv EI:5 (1911-1939) Bild 330 / sid 29
Mina farföräldrar, Henrik och Elma, gifte sig 12 juni 1918. Brudgummen var vid denna tidpunkt 35 år gammal och en högt ansedd man i samhället. Vem är Elma Maria Kornelia Nilsson då? Jo, hon är hemmadotter till förmannen på vågen på Arlövs sockerbruk, Per Nilsson, och hans hustru Elin. Ålder? 18 år och före detta elev på Henriks skola! Det höjdes nog några ögonbryn i byn. Men hon var ”en bra tös, så det ska nog gå bra”. I yngre dagar hade jag inte något begrepp om deras åldersskillnad.
Vigselförrättare var Henriks morbror Johan Haraldsson, mor Annas yngste bror. Han var kyrkoherde i Gudmuntorp, som ligger strax söder om Ringsjön. Han kunde knappast ha några moraliska invändningar mot brudparets åldersskillnad eftersom hans egen hustru var 22 år yngre än han själv.
Vem är vem på bilden? Jo, längst ut till vänster i förgrunden står Johanna Haraldsson, Henriks moster som han delat bostad med i större delen av sitt liv. Hon satte nog skräck i de små liven i sin klass. Bredvid henne står Nils Edvard, brudens sex år äldre bror. Damen med knäppta händer på Edvards vänstra sida är brudens mor, Elin Nilsson. Mannen med skägg är Henriks far, Frans Magnus. På brudparets vänstra sida, arm i arm, står Henriks mor Anna och Elmas far Per. Lägg märke till de båda äldre herrarnas traditionella cigarrer!
Bakom pelaren till vänster skymtar Ebba, Henriks syster. Jag tror hon sitter på räcket, men Henriks bror Harald strax bakom henne, står upp. Han var ovanligt kortväxt. Jag misstänker att han led av Spondyloepiphyseal dysplasia congenita (SEDC), en mycket sällsynt form av dvärgväxt, men jag är självfallet inte säker. Han höll sig ofta i bakgrunden vid fotografering och liknande tillfällen. Jag tror att denna attityd var självpåtagen eftersom jag bara har hört mycket goda ord om honom från släkten.
Bakom pelaren till höger ser vi Gertrud, Henriks syster. Sittande bredvid bruden är Henriks yngsta syster Anna, lite rebelliskt så där. Jag tror dessutom att damen vi ser strax bakom Elmas högra axel är en annan av Henriks mostrar. Förutom kyrkoherden i bakersta ledet kan jag inte identifiera fler bröllopsgäster.
Själva fotografiet hittade jag i släktgömmorna i ganska dåligt skick. Jag kopierade det ur ett gammalt fotoalbum och gjorde sedan en hel del arbete på min dator. Det var väldigt mörkt och oskarpt från början. Men nu kan man faktiskt urskilja en del ansiktsdrag ganska tydligt. Jag tycker själv att det är ett fantastiskt tidsdokument. Klädseln fascinerar mig speciellt. Men de var också människor med känslor, drömmar och ambitioner, precis som vi. Annars hade vi inte funnits här nu!
Och nu börjar familjelivet på Dalbyvägen 1 i Arlöv för Elma och Henrik. När Elma var 21 år föddes min farbror Lars. Ett år senare kom min egen far Sven med i bilden.
Egentligen hade mina farföräldrar velat kalla min far för Anders, men det fanns en välkänd fyllbult i Arlöv med det namnet vid den tiden, så det fick bli Sven i stället. Så när jag kom till världen 1947 förärades jag namnet som min far egentligen skulle haft.
Församlingsbok
Burlöv AIIa:11 (1915-1926) Bild 400 / sid 36 (AID: v256655.b400.s36, NAD: SE/LLA/13050)
Burlöv AIIa:20 (1927-1937) Bild 760 / sid 672 (AID: v256664.b760.s672, NAD: SE/LLA/13050)
Någon gång under ovanstående boks gång moderniserades Henriks titel till Rektor.
Burlöv (M) AIIa:27 (1937-1940) Bild 480 / sid 644
Vänster sida ovan och höger sida nedan
Båda sönerna tog studenten på Latinskolan i Malmö, precis som deras far hade gjort.
Henrik förblev på samma skola hela arbetslivet ut och dog fridfullt i lunginflammation vid 93 års ålder. Begravningen 1976 var den första jag bevistade. Hans syster Ebba gick bort bara några månader senare. De stod varandra väldigt nära.
Här följer fotografier, brev och lite mer personligt:
Henrik gick på Östra skolan, sedermera Österportskolan. Där var det tuffa tag på skolgården. Min farfar berättade att det var slagsmål varje rast. Han räknade med stryk varje dag. Hans mor Anna rådde honom att alltid dra sig ur, gå därifrån och att inte slå tillbaka. Ännu värre var det om han och hans klasskamrater vågade sig över Schougens bro till östra sidan av kanalen, för där bodde det busar.
Moster Johanna stekte varje vecka fem duvor till Henriks skolluncher.
Henriks brev till brodern Harald:
Här följer ett brev från Henrik till mor Anna:
När Henrik studerade i Lund var han under en tid även privatlärare åt en viss Gustav Piper. De bodde i en lägenhet vid Mårtenstorget i centrala Lund med en husmor.
Här följer ett brev från Henrik till grevinnan Piper på Högestads gods:
Min farfar måste ha gjort ett gott intryck på greveparet för han tillbringade även (minst) en sommar på Högestads gods som privatlärare åt Gustaf. Jag är övertygad om att han njöt av att musicera med familjen, kanske mest de unga damerna. Hur som helst så slutade det med att han blev förärad grevens gamla piano. Sagda piano uppgraderades så småningom till flygel när Henriks ekonomi så tillät. Denna flygel tog stor plats i det ”stora rummet” i Arlöv. På den skinande blanka ytan stod alltid en del familjefoton och kanske en vas med vackra blommor.
Mina farföräldrars bröllopsporträtt ur Lunds universitetsbiblioteks bildsamlingar:
Min farfars skola, Arlövs Högre Folkskola
Mina farföräldrar tillbringade många somrar i början av sitt äktenskap på Bjärehalvön där de hyrde in sig hos olika bönder.
Som nygifta skrev de till Henriks mor från Hov.
Henrik och Elma serveras kaffe av en ung flicka någonstans.
Elma på barnvagnspromenad, förmodligen med förstlingen Lars.
Sommaren 1923, när min farbror Lars var två år och min far Sven ett år, befann sig familjen återigen uppe i nordvästra Skåne.
Min farfar Henrik ute till vänster
Här i detta välkända Arlövshus, Geukahuset, bodde tvåbarnsfamiljen. Farmor och farfar bodde där livet ut.
Lägenheten var rymlig men det fanns varken varmvatten, wc eller bad. Allt vatten fick värmas på spisen, dass nere på bakgården och badandet sköttes om på skolan. Så småningom tillkom wc och varmvatten, men något badkar syntes aldrig till. Hur Elma tvättade kan jag bara gissa.
Henrik var en tid musikrecensent i Lunds Dagblad (grundades 1775 och lades ner 1970).
Under många år tog han bussen varje tisdag för att gå på konsert i Malmö. Garderobspersonalen kände honom mycket väl, så när han skämtsamt lämnade över baskern och halsduken samtidigt med rocken, sa han ofta ”så var det locket och lasen”.
Han kände uppenbarligen tonsättaren Lars-Erik Larsson.
När min far och farbror fortfarande var pojkar köpte min farfar ett sommarställe i Ljunghusen. Där cyklade han (handbroms och växel!) in till Höllviken för att handla, och han använde alltid byxklämmor för att inte fastna med byxorna i kedjan! Han var en välkänd figur i trakten, somliga såg honom kanske till och med som ett original, och han cyklade långt upp i åren.
Min farfar hade ett stort intresse för fotografi. Dåtidens mer seriösa fotografering var ganska komplicerad med förberedelser som att till exempel mäta ljuset med speciell mätare och att beräkna avståndet efter bästa förmåga. Allt detta tog tid, vilket var svårt att uthärda ibland vid gruppfotografering, särskilt för oss barn. När det var släktträff och farfar skulle ta ett gruppfoto, tyckte vi att han var överdrivet omständlig, men det blev fina bilder!
Han var alltid klädd i kostym och väst när jag växte upp. Aldrig slips, men fluga! Kostymen var för det mesta mörkgrå, men den kunde emellanåt vara brun.
På bilden ovan ser vi också att hans händer ser lite klolika ut. På äldre dagar kunde han inte räta ut alla fingrar, orsakat av Dupuytren's Contracture, som även kallas "Viking Disease". The Times hade en artikel i juli 2023 som hävdade att det berodde på "our interbreeding with Neanderthals". (Googla gärna.) Men spela enkla melodier på den stora flygeln, greve Pipers uppgraderade piano, gick fortfarande för sig.
I Ljunghusen matade han fåglar med bättre ost än de åt själva, enligt min far.
Han hade även en del humor, vilket vi barn inte alltid förstod. Ett bra exempel på detta var när vi var på besök och det bjöds på glass. Det hände att han då lindade tidningspapper runt magen ”för att värma den eftersom glassen var så kall”. Det tog många år innan vi förstod att han skämtade.
När jag tog studenten 1967 var farfar givetvis på plats med sin gamla studentmössa. Alla mina kompisar blev djupt imponerade när de hälsade på den gamle mannen (84 år) som lyfte på sin gulnade mössa och på sedvanligt vis sa ”Henrik, 02”. Han hade tagit studenten 65 år tidigare. Slå det!
Follow Us
bjellerup.com